Bergvärme eller jordvärme?
Både bergvärme och jordvärme är effektiva och miljövänliga värmekällor för din bostad. Dess tekniska funktion och typ av energikälla är densamma, trots detta så är villkoren ytterst olika för att ha bergvärme eller jordvärme. I denna guide kommer vi reda ut skillnaderna mellan värmekällorna och respektive för- och nackdelar.
Hur fungerar bergvärme respektive jordvärme?
I grund och botten fungerar bergvärme och jordvärme väldigt lika. Den faktiska värmepumpen fungerar i många fall både som bergvärmepump och markvärmepump. Funktionen på de två är också lika, den lagrade värmen samlas ihop av en kollektorslang och transporteras därigenom till värmepumpen. Vattnet i pumpen värms upp och sprids sedan ut i bostaden.
Det som skiljer de två värmekällorna åt är var den lagrade värmen hämtas från. För bergvärme krävs ett borrhål på över 100 meters djup medan jordvärme hämtar sin värme från jordens översta lager.
Två viktiga aspekter som avgör huruvida bergvärme eller jordvärme är det bästa alternativet för din bostad är bostadens geografiska läge samt storleken på tomten. Om bostaden har långt från markytan till berggrunden rekommenderas inte bergvärme, då installationskostnaden blir dyrare desto djupare hålet behöver vara. Medan installationen av jordvärme kräver större yta för installation och därmed inte är möjligt vid en för liten tomt.
För- och nackdelar
Fördelar med bergvärme
- Bergvärme har många fördelar. Bergvärme är en av Sveriges vanligaste uppvärmningssystem idag. Det är ett mycket säkert och hållbart system där pumpen beräknas hålla i upp till 30 år medan borrhålet är användbart i ett sekel.
- Bergvärme ger en bra förhandlingsposition för konsumenterna då det är en konkurrenskraftig marknad med många olika värmepumpar och installatörer.
- Borrhålet tar upp en väldigt liten tomtyta, på max cirka 20 cm i diameter. Det är användbart länge trots att bergvärmepumpen gett upp. Det innebär att nyinstallation av bergvärme inte blir lika dyrt.
Nackdelar med bergvärme
- Den största nackdelen med bergvärme är den höga investeringskostnaden. Totalpriset för att installera bergvärme ligger på mellan 160.000 – 200.000 kronor för en normalstor villa. Det är både värmepumpen i sig som är dyr, men framförallt borrningen och isoleringen av hålet som bidrar till den höga kostnaden.
- Bergvärme fungerar eller rekommenderas inte till alla, det kräver att bostaden har ett lagom avstånd från markyta till berggrund för att värmekällan ska funktionera ordentligt. Ju längre borrhål som krävs desto dyrare blir processen, vilket beror på att isoleringen för sträckan i jordlagret är dyrt. Dessutom uppstår det oftare fel med värmekällan om borrhålet blir för långt.
Fördelar med jordvärme
Jordvärme är ett vanligt alternativ i Sydsverige där medeltemperaturen är högre än i norra Sverige. Likt bergvärmens borrhål kan även kollektorslangen för jordvärme återanvändas efter att värmepumpen gett upp. Den faktiska pumpen kan ge energibesparingar på mellan 50 – 70 procent.
Nackdelar med jordvärme
- Likt bergvärme är även jordvärme en dyrare investering som ligger på ungefär 150.000 – 200.000 kronor för en normalstor villa. Där installationen är en stor och krävande process som innebär stor påverkan på din trädgård.
- Även återställningen av tomten efter installation kan vara krävande och dyrt. Vissa leverantörer räknar in detta i sin offert men du bör som konsument kontrollera vad som gäller innan projektet påbörjas. En viktig sak att ha i åtanke gällande detta är att jordvärmen sänker markens temperatur.
- Jordvärme är relativt känsligt för låga temperaturer och tjäle eftersom de installeras nära markytan. Om årsmedeltemperaturen är låg där du bor, bör slangen grävas ner djupare. En normalstor villa kräver en tomtarea på cirka 250-400 kvadratmeter.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis, är bergvärme eller jordvärme det bästa alternativet? Generellt sett är bergvärme det mest lämpliga alternativet på grund av dess driftsäkerhet och höga energibesparing. Om du däremot har rätt förutsättningar för jordvärme kan denna typ tillgodose dina värmebehov till en något lägre investeringskostnad.