Vad gjorde att ni började se er om efter en annan lösning?
– Våra kostnader för eluppvärmningen blev allt dyrare och till slut insåg vi att det inte var rimligt att betala de summorna. Vi var sju familjer som delade på cirka 240 000 kronor i uppvärmningskostnader per år. Därför bestämde vi oss för att titta på andra uppvärmningsalternativ.
Hur kom ni i kontakt med Energipartner?
– Först tittade vi på luftvärmepumpar. Men det var ganska komplexa lösningar tyckte vi. Vi tittade även på fjärrvärme, men det spåret släppte vi ganska snabbt. Istället bestämde vi oss för att titta på andra typer av värmepumpar. Jag har tidigare arbetat som försäkringsmäklare och jobbat mycket med industri- och fastighetsbolag. En av mina gamla kunder har ett mångårigt, gott samarbete med Energipartner. De rekommenderade mig att kontakta dem, vilket vi också gjorde. För oss var det värdefullt att få tag på någon som vi kunde lita på och anförtro våra frågor och räkna med att få korrekta svar. Vi i styrelsen är lekmän – vi kan ingenting om värmepumpar och ville inte anlita någon som till varje pris ville sälja in sin lösning. Därför var det så viktigt för mig och för styrelsen med den personliga rekommendationen – att vi fick tag på någon som vi visste hade gjort ett bra jobb för andra kunder.
Hur tog ni det vidare därifrån?
– Jag kontaktade Energipartner och frågade om de kunde tänka sig att bli vår konsult, och formulera ett upphandlingsunderlag åt oss.
Vi kom överrens, fick ett mycket bra underlag och kontaktade därefter fem stora värme- pumpsleverantörer i Stockholmsområdet. Men när vi får in deras offerter anser vi i styrelsen att de är undermåliga, och dessutom har en otydlig prissättning. Vi kände oss inte trygga. Då vände vi oss återigen till Energipartner och frågade om de också ville komma in med en offert. Av dem fick vi en snygg, tydlig och prismässigt konkurrenskraftig offert. Vi beslu- tade då att anlita Energipartner.
Kan du beskriva hur processen med Energipartner såg ut?
– Vi ville ha en totalentreprenad, vilket innebar att Energipartner tog hand om precis allt, inklusive att söka alla tillstånd och sköta all hantering av olika myndighetsfrågor. Den processen var ganska lång, eftersom Gamla stan är ett område av historiskt och kulturellt värde. Dessutom hamnade vi i ett läge där tillståndsmyndigheten började lägga upp nya rutiner när det gällde borrningar i Gamla stan. Många remissinstanser skulle tillfrågas, men allt det här hanterade Energipartner väldigt smidigt, vilket till sist gav oss ett borrningstillstånd. Vi i styrelsen fick också bra och kontinuerliga uppdateringar på vart i processen vi befann oss. När alla tillstånd väl var på plats tog det ungefär tre veckor att genomföra borrning, markarbeten, bortforsling av den gamla anläggningen och installation av den nya.
Hur stor blev besparingen?
– Anläggningen är såpass nyinstallerad att vi inte har facit än, men kalkylen säger att vi kommer att spara i storleksordningen 100-150 000 kronor per år i uppvärmningskostnad. Det beror lite på hur elpriserna utvecklas.
Med facit i hand, vad är viktigt att tänka på i en sådan här process?
– Det jag skulle rekommendera andra styrelser som sitter i samma beslutsprocess är att fundera över vem som ska äga den nya värmeanläggningen. Det var faktiskt den frågan som gjorde att vi valde bort fjärrvärme som alternativ. Med en sådan värmelösning är det nämligen fjärrvärmebolaget som äger hela infrastrukturen för uppvärmningen – något de tar bra betalt för. Vi valde istället att göra en lite större investering själva, samtidigt som vi fick en egenägd infrastruktur. Värmepumpen behöver kanske bytas ut vart tjugonde år, men borrhålet och infrastrukturen finns kvar. Därför menar jag att den långsiktiga vinsten är att äga sin egen energikälla. Och är det så att någon som läser det här vill komma och se hur vår anläggning ser ut, så ta gärna kontakt med mig, Mats Heggestad ordförande för Europa 6.